Utflykt till Rekarnebygden 2004-06-12

Program våren 2004

Bilder från utflykten till Rekarnebygden
(2004-06-12)

Riseberga Rediviva och Lokalhistoriska Sällskapet anordnade en gemensam exkursion i Rekarnebygden (kring Eskilstuna) lördagen den 12 juni 2004 – en resa i tiden mellan hedendom och kristendom. Exkursionsledare var David Damell och Sören Klingnéus.

På programmet stod bl.a. besök vid Tumbo romanska kyrka med sex runstenar runt om, Eskilsmonumentet, Eskilstuna kloster och Sigurdsristningen vid Ramsundet.

Här nedan kan du se några bilder från denna intressanta utflykt till vårt grannlandskap. Samtliga foton är tagna av Putte Skoog.

Tumbo kyrka är en av sex absidkyrkor i Södermanland. Landskyrkornas absider är sannolikt inspirerade av utländska förebilder som förmedlats av invandrade byggmästare. Den runda absidformen finns bara under 1100-talet, ofta i litet format. Tumbo kyrka är förhållandevis stor med höga murar. 1992 gjordes en s.k. dendrokronologisk undersökning av kyrkans takstolsvirke. Fem bjälkar hade årsringar från tiden 1100-1146. Det innebär att den nuvarande kyrkan har byggts efter 1150.
Kyrkan har haft ett flertal präster med kopplingar till Närke. Bland dessa kan nämnas Ericus Olai Mozelius från Mosjö socken (tjänstgjorde som kyrkoherde i Tumbo 1660–1696), Lars Brantenberg Nericus (tjänstgjorde 1772–1803) som finns begraven på Tumbo kyrkogård under en gravsten som ditförts från Hallsbergs socken samt Anders Gellertz från Gällersta socken (tjänstgjorde 1863–1876).

Vid Tumbo kyrka finns sex runstenar. David Damell berättar här om en av dem som är inmurad i kyrkans yttervägg.

Runtexten på den inmurade runstenen lyder: "Anund och Brune reste efter Kolben denna sten".

I Tumbo kyrkas vapenhus kan man beskåda detta vackra gravklot.

De medeltida väggmålningarna i Tumbo kyrka är tyvärr borta, men detta altarskåp finns kvar.

En unik järnbeslagen dörr från 1200-talet finns bevarad från Tumbo kyrkas tidigare skeden.

Den 11 juni 1999 invigdes minnesmärket över Sankt Eskil. Enligt traditionen ska han nämligen ha lidit martyrdöden den 11 juni omkring 1080. Enligt andra källor ska han dock ha avlidit långt tidigare.

Eskilstunas förre stadsarkivarie Bror-Erik Ohlsson berättade på en medryckande sätt om Sankt Eskil och det Johanniterkloster som funnits på denna plats.

David Damell berättar här om den välbekanta Sigurdsristningen vid Ramsundet i Jäders socken.

Här ser vi en detalj av Sigurdsristningen som berättar sagan om Sigurd Fafnesbane. Mannen med det avhuggna huvudet är smeden Regin. Runtexten har dock ingen direkt koppling till sagan då texten lyder: "Sigrid, Alriks moder, Orms dotter, gjorde denna bro för sin make Holmgers, Sigröds faders, själ". Troligen har runristaren gjort en koppling mellan Sigrid och Sigurd.